Läser med stort intresse om Vit juldebatten i Kvällsöppet. Måste se den, verkar ha varit helt extrem. Om jag förstår den där Mattias Svenssons tolkningar av Folkhälsoinsitutet rätt, så menar han (och förmodligen dom) att barn far illa av att deras föräldrar har problem med alkoholen, men att för de allra flesta barnen blir livet bra när de till slut blir vuxna.
Jag för min del skulle gärna se att barnen hade det bra när dom är barn också.
Jag ser att samme Svensson och flera andra menar att barnen gillar när föräldrarna dricker. Barn gillar glada föräldrar, gillar närhet och kramar.
Nu ska jag bli moralist på riktigt. Kramar ni bara era barn när ni är fulla? Är spriten bättre på att göra er glada än vad barnen är?
Mina barn tycker att det är obehagligt när vuxna dricker. För mig är det enkelt att inte dricka då. Jag tar inte längre med barnen där det serveras sprit.
Jag tycker att vit jul är ett mesigt projekt. Jag tycker barn förtjänar hela sin barndom utan sprit.
Läs Alex Schulmans utmärkta krönika i ämnet, hur han själv upplevde sin barndoms jular. Och missa in diskussionen som pågår bland kommentarerna till det här inlägget.