Rabiatfeministen har skrivit ett intressant inlägg om Björklunds utspel om fler lärare i skolan. Hon kopplar samman det med mina tidigare debatter om kraven på föräldramedverkan i skolan. Rabiatfeministen har helt rätt i att det är en trend i tiden, det ökade kravet på föräldranärvaro i skolan!
Min första tanke med Björklunds utspel var att det rimmar illa med arbetslinjen. Hur ska man försörja sig om man är i skolan? Om man är arbetslös, vad säger a-kassan? Om man jobbar, vad säger chefen?
Min andra tanke var, vad tycker lärarna? Vill dom har föräldrar i skolan?
Johan Croneman resonerar klokt kring det sociala arvet och föräldrar i skolan. Vad säger du, vill du ha dina föräldrar med på jobbet?