Om Miljöpartiet själva fått bestämma hade vi inte öppnat för privata utförare på St Göran eller någon av de andra akutsjukhusen. Vi har drivit att landstinget ska lägga ett eget bud på St Göran för att kunna få mångfald på riktigt och säkerställa att sjukhuset drivs på bästa sätt med patientens bästa i fokus.
Alliansen i Stockholm har gått till val på privatisering av vården. Väljarna har i två val gett Moderaterna sitt stöd för den politiken. Det betyder att alla vi som är politiker i Stockholms landsting kontinuerligt får ärenden som handlar om privatisering att ta ställning till.
Senast i raden av upphandlingar är den av St Göran. En sensationellt stor affär som omfattar många miljarder och ett avtal som löper på lång tid. Affären är omgärdad av sekretess. Politiken har haft 12 dagar på sig att sätta sig in i beslutsunderlaget som omfattar många hundra sidor av komplicerade juridiska dokument. Underlaget har endast funnits tillgängligt i ett särskilt rum i landstingshuset.
Miljöpartiet är kritiska till presentationen av upphandlingen till oss politiker. Vi anser att politiken kunde fått tillgång till informationen långt tidigare än 12 dagar inpå beslutet. Politiken har inte fått information om vår rätt att ta in egen kompetens att granska budet. Tvärtom har det talats om fängelse om man bryter sekretessen, utan att närmre specificera hur och varför den gäller.
Vi har trots vår kritik valt att delta i beslutet. Vi befinner oss i en verklighet med stor andel privatiseringar. Vi har kritik mot de ofta rätt så slarviga och ogenomtänka privatiseringarna som enbart sker av ideologiska skäl. Samtidigt är det viktigt för oss att inte fastna i en diskussion för eller emot privatiseringar. Vi vill ta ansvar för att all vård i landstinget görs efter absolut bästa förutsättningar, oavsett driftsform. Därför är vi i i Miljöpartiet rätt kräsna vilka upphandlingar vi går med på, och vi är mycket tuffare i vilka kvalitetskrav vi ställer på privata leverantörer.
Jag har suttit i det där rummet och läst Aleris och Capios bud. När jag går igenom Capios bud känns det som ett seriöst bud där patienten hela tiden är i fokus. Utifrån min roll som medborgarföreträdare kan jag inte säga annat än att det ser ut som de är seriösa och angelägna om att driva en bra verksamhet. Därför väljer jag att delta i beslutet och att rösta bifall till Capio som fortsatt leverantör.
Capio har utförligt och trovärdigt beskrivit hur de vill arbeta med ökad patientsäkerhet och andra viktiga kvalitetsfrågor i sin verksamhet. Det finns inte nån allvarlig kritik riktad mot den vård Capio hittills levererat. Att driva ett akutsjukhus är sannolikt kronan i juvelen för Capio, vilket gör det extremt viktigt för dem att göra det bra.
Utöver det så känns det bra att personalen på St Göran slipper den omställning som ett återtagande av verksamheten i egen regi innebär. Tyvärr är det svårt att av anbudsunderlaget kunna utläsa hur Capio avser arbeta för att säkerställa en bra arbetsmiljö. I Miljöpartiets förfrågningsunderlag fanns till exempel krav på meddelarfrihet, vilket saknas i alliansens kravlista.
En stor riskfaktor med att välja Capio är risken för ägarbyte av bolaget. Ett ägarbyte måste godkännas av landstinget, men oavsett så är det en risk att en annan ägare med andra motiv kan komma in i verksamheten.
Capios nya anbud innebär en besparing på 120 miljoner, när man räknat bort skillnader i volym. Som politiker har vi ingen aning om de 120 miljonerna är resultatet av besparingar, eller om de innebär att Capio tar ut lägre vinst eller om bolaget rent av tillför verksamheten extra pengar.
Därför vill vi särskilt poängtera att den ekonomiska ram som gäller för Capios drift av ett sjukhus inte får bli normerande för landstingets egendrivna sjukhus.