Idag publicerade Dagens nyheter en kolumn av Nathan Shacher, med resonemang och referenser till den ökände Janne Larsson, som är verksam som skribent åt Scientologerna.
Scientologerna gillar inte psykiatrin och vill hellre att människor går i rehabilitering för psykisk ohälsa hos dem, så att pengarna hamnar i deras fickor istället för läkemedelsbolagens. Här kan du läsa om Janne Larssons arbetsmetoder och hur han kommer fram till sina slutsatser, som han sedan flitigt sprider bland annat till oss landstingspolitiker.
Jag blev glad när jag läste Twitter och såg med vilken kunskap och engagemang som Shachers text motbevisades.
Alltså, jag tycker nästan aldrig som DN:s ledarsida med undantag för kloka tankar från Erik Helmersson och ibland Hanne Kjöller. Så jag är van vid det. Däremot förväntar jag mig en viss nivå på de fakta och påstående som läggs fram. Och med Shachers text var den nivån överskriden, och det är därför jag har svårt att förstå det publicistiska beslutet att släppa igenom den. Expressens Isabelle Sthål om det här.
Wolodarski försvarar publiceringen genom att hänvisa till ett antal amerikanska artiklar som han tycker är på samma tema som Shachers ADHD-text. Jag håller inte med om det. DN:s text bygger på propaganda direkt hämtad från Scientologerna, med kommersiella syften med att misstänkliggöra psykiatrin och dess metoder.
En del av det som står i de amerikanska artiklarna är självklarheter i Sverige, men kanske inte i USA. En handlar om att antidepressiv medicin inte alltid är rätt vid lättare depression. Det håller Socialstyrelsen med om i sina riktlinjer.
Han länkar också till en artikel om att forskning visar att bäst resultat för barn med ADHD uppnås med kombinationen läkemedel och andra former av stöd. Så är det garanterat, och så tror jag barnpsykiatrin i Sverige jobbar. I Stockholms landsting finns ett särskilt ADHD-center med alla stödinsatser samlade. Debatten i Sverige behöver vara utifrån den svenska kontexten, och inte den amerikanska, om vi ska komma nån vart. Framför allt kan inte utgångspunkten vara att en etablerad och beforskad funktionsnedsättning är hittepå.
Wolodarski meddelar att han håller dörren öppen för fortsatt debatt i tidningen om ADHD. Det är väl tveksamt om just en specifik funktionsnedsättnings vara eller inte vara är en bra nivå för debatten. Som politiker är jag noga med att lämna diagnosticering och behandlingsmetoder åt läkarna, för det är viktigt med forskning som utgångspunkt istället för egna åsikter. För min del skulle jag hellre debattera resursfördelning och hur samhället, inte minst skolan, kan bli mer tillgängligt.
Jag avslutar med att länka till forskning så kan ni läsa mer symptom, orsaker och behandling i svensk kontext, på egen hand:
Här är en sammanfattande artikel om aktuell forskning.
Forskning på Karolinska insititutet – KIND
Stockholms landstings vårdprogram för ADHD.
ADHD-studier i Göteborg, missa inte Svenny Kopp som forskat på ADHD hos flickor.