Ikväll är jag och min familj med på Kvällsöppet i ett kort inslag om hur vi löst det med föräldraledigheten. Ibland måste man bjuda på sig själv för att nå ut med ett budskap och den här gången har vi valt att göra det.
Jag började jobba när bebisen var sex veckor. Mina tankar inför det kan du läsa om här.
Den här veckan är det en månad sedan jag kom tillbaka så här kommer några korta reflektioner och tips:
– Det är fullt möjligt att dela upp föräldraledigheten på fler sätt än att man tar ett antal månader var. Man kan dela upp en vecka eller till och med en dag, ner till en fjärdedels dag.
– Kvinnor har laglig rätt att få ta paus i arbetet för att amma. Jag har ammat bebisen en gång mitt på dagen i de fall jag varit iväg en heldag.
– Väldigt mycket av de första veckorna gick åt till möten, vilket gjorde att jag inte hade så mycket tid att svara på mejl och skriva texter och sådant. Jag skulle planerat bättre men har i gengäld lärt mig bli riktigt bra på att säga nej, delegera och be om hjälp. Ett tips till dig som har svårt med att sätta gränser, men inte har en bebis är att tänka som om du hade en bebis. Tänk att alla uppgifter någon vill lägga på dig stjäl tid som du kunde haft med din bebis.
– Jag har undvikit att ha bebisen med mig. Det har varit en viktig gräns för mig, att skydda vår egna tid tillsammans. Tre gånger har han fått följa med på möten, och då har han varit nöjd med att få all den tiden i min famn. Efter mötet har vi satt oss i ett lugnt rum och han har fått mat och massa uppmärksamhet.
– Det är klart att man får vara hårdhudad och stå emot vad andra tycker och tänker. För mig uppvägs sånt när jag ser hur bebisen blir alldeles lycklig och till sig när hans pappa kommer hem.
