Man ska komma ihåg att vi i stort sett aldrig tar oss hemifrån på vardagskvällar. När vi väl tagit oss hem så stannar vi gärna där.
Men kvart i sex tog vi oss iväg, alla var glada, ingen kämpade så mycket emot. Hela föräldramötet var barnen i ett annat klassrum och lekte med en klasskompis och dennas lillasyster.
Sen kom vi hem, trötta så klart och det tog sig olika uttryck. Noah somnade snabbt. Otilia helt uppe i varv. Nu sover dom både – looks like I made it!
(och alla som tror att sambolivet mirakulöst skulle lösa alla utmaningar man kan ha som ensamförälder, jag skulle säga att det snarare ökar antalet faktorer som kan gå fel)