Helenes Blogg

Tankar om miljö, omsorg och välfärdssamhället.

Rapport från resursskolorna

Rektorn började med att berätta att på grund av Stockholms nya ersättningsregler för barn med särskilda behov så startar skolan ingen förskoleklass 2014. 
Det går inte för skolan att sortera bort barn ur kön som inte har en ersättning som täcker placeringen, utan då pausar de hela verksamheten för den åldern. 
När föräldrarna fick det här beskedet upplevde jag deras känsla av förtvivlan så stark, att jag var tvungen att hålla på med min telefon för att få tankarna på annat och inte börja gråta.
Rektorn var vänlig nog att säga att politikernas beslut beror på okunskap och att de snart kommer att förstå, och ändra sig. 

Vi måste lära för att bli bättre

Svensk sjukvård tappar fem placeringar sedan förra året i ett europeiskt hälsoindex som heter Euro Health Consumer Index. Vi landar på en elfte plats av 35 undersökta europeiska länder och därmed har Sverige ”sämst” sjukvård i Norden.

De tre bästa länderna är Nederländerna, Schweix och Island. Det enda rimliga är att ett gäng svenska politiker, inte minst från regeringen, åker på besök till dessa tre länder och lär sig om vad vi kan göra bättre. Jag ska fundera på hur vi i MP skulle kunna ta lärdom av våra europeiska kollegor.

De brister vi har i Sverige handlar inte om den dagliga verksamheten. Där arbetar kompetenta och kunniga medarbetare.Istället är det bristen på patienträttighetslag, väntetider och tillgång till läkemedel som sticker ut som sämre hos oss.

Myndigheternas vårdslöshet med IT-säkerhet

En brandvägg som skyddar journalerna i Stockholms landsting var ofungerande i åtta månader innan det upptäcktes. Förra veckan stängdes nationella patientöversiktsregistret ner för att det visade sig att obehöriga kunde komma åt personuppgifter. Idag rapporterar DN att någon ”stulit” Kronofogdens databas över skuldsatta.

Utöver det så har Take Care samma typ av brister som ligger bakom att nationella patientöversikten stängdes ner tillfälligt. Den som kommer in i systemet kommer åt alla uppgifter. Datainspektionen är inte nöjd med det.

När brister upptäcks är det genomgående att det tagit tid innan någon sett dem. Rutiner för att återkommande granska brister, och utgå ifrån att de finns, verkar saknas. När brister upptäcks är locket på som gäller, både till allmänhet och politiker.

Sverige har omfattande register och databaser över sina medborgare. Vi har en stor öppenhet med många handlingar, men vi har också ett starkt integritetsskydd i teorin.

För att vi som medborgare ska kunna ha ett förtroende för myndigheter, och för samhället i stort, så måste uppgifter om vår person, vår hälsa eller ekonomi som exempel, vara skyddade för obehöriga. Samhället måste ha rutiner för att ständigt söka säkerhetsluckor som kan åtgärdas.

När det finns brister, var öppen med dem. Vi har rätt att få veta vad som händer med som finns dokumenterat om oss. Förtroendeskadan blir betydligt mycket större när brister i IT-säkerhet inte blir kända på annat sätt än genom Dagens nyheters grävande journalistik.

Om jag skulle kritisera konsumtion

Så skulle jag börja med att säga att den inte ska minska. Den ska fördelas jämnare. I Sverige finns familjer som behöver köpa vinterskor och regnkläder men inte har råd. I världen saknar människor (även om det minskar) fortfarande mat för dagen.

Jag skulle också vilja berätta att det främsta skälet att så långt möjligt undvika konsumtion är för att det hela tiden ökar dina utgifter. Ju mer saker du köper, desto mer plats behöver du avdela för förvaring. 
Att bo är oftast en av hushållets största utgifter. Så fundera på hur mycket yta du behöver och till vad.
Att ha pengar på banken är fantastiskt. Du kan vara sjukskriven med liten guldkant, skilja dig, säga upp dig från ett jobb du inte mår bra av, om du har sparat. Varje sak du köper kan vara ett potentiellt hot mot en sån frihet.
Det är inte ovanligt att det finna onyttiga ämnen eller kemikalier i sånt vi köper. Om en ny ljusstake hade en innehållsförteckning som visade sitt innehåll, hur mycket vatten och energi som gick åt för att producera den, var den producerades och av vem, så skulle den inte locka lika mycket. Att inte köpa den är både ett ansvarstagande för världen och för en giftfriare miljö hemma hos dig.
Slutligen. Om jag skulle kritisera konsumtion, då skulle jag också tipsa dig om att njuta av den när den verkligen behövs. Alla behöver ibland köpa nåt. 
Forskningen har visat att det ger kortvarig lycka att shoppa. Och vem av oss har så fulländade liv, att vi tackar nej till lite vardagslycka, när vi trots allt måste köpa de där nya skorna, kastrullen  eller en cykel. 

Är det rätt att minska antalet läkarbesök?

Cancervården på Karolinska har bekymmer, med patienternas väntetider. Det beror i sin tur på bristen på sjuksköterskor, som mest 17 stycken. Läs mer här vad sjuksköterskebristen beror på.


Det första av förslagen på att hantera väntetiderna med den lägre bemanning man nu har, handlar om att färre ska komma till kliniken på besök. Det kanske är en bra ide, alla behöver kanske inte komma dit för att få ett positivt provsvar. Men en sådan bedömning ska göras utifrån patientens behov, inte sjukhusets ekonomi eller tillgång till sjuksköterskor.


Det andra förslaget är att ställa in all kompetensutveckling. Att utöver att inte ge sjuksköterskorna en god löneutveckling (Karolinska är de som varit tuffast med att stå emot krav på högre ingångslön) dessutom ställa in all kompetensutveckling är att ge sig in i en negativ spiral på väg mot att bli en ännu mindre attraktiv arbetsgivare. 


Det är redan idag svårt att behålla rätt kompetens, en del av problemen beror på det. Att ta bort möjligheten till utveckling på arbetsplatsen kommer att göra det ännu svårare.


Det vi ser nu är ytterligare ett kvitto på att alliansens besparingspolitik drabbar patienterna.